Baby Whisperer/Somna utan gråt

Vi har blivit lite desperata här hemma nu. Olivias sovvanor är hemska. Jag ammar henne ca 5-6 ggr per natt och nu orkar jag inte mer. Jag gillar inte alls sovmetoder, men har hitta en som jag kan tänka mig att prova. Baby Whisperer/ somna utan gråt heter den. Jag ska läsa på lite mer innan vi kör igång med den.
Sist jag var på bvc erbjöd bvc sköterskan mig att låna en bok som jag även fick låna när Kiara var bebis.  Där står det om en sovmetod som fungerar som 5- minutersmetoden. Jag tacka artig nej! Vi prova det en gång på Kiara och aldrig mer. Jag vill inte att mina barn ska ligga ensam och gråta sig till sömns. Det passa inte mig alls!
Hoppas verkligen att Olivia börjar sova bättre snart. Nu har jag hållt på såhär i 8 månader och jag längtar efter att få sova och vakna någorlunda utvilad.
Kiara var precis likadan och när hon var 8 månader gav jag upp amningen och då börja hon sova hela nätter. Men hon tog iallafall välling istället för tutten och det gör inte Olivia tyvärr.

Idag har jag fyndat gardiner på Hemtex. Jag måste ta tag i våra fönster nu för det ser hemskt ut i dom. Tycker fönster är bland det svåraste att få till det snyggt i.

Igår var hela familjen iväg och titta på soffor. Jag ska äntligen få köpa en divansoffa :) Jeppe har till slut insett att vi inte får plats i våran nuvarande soffa längre. Nu är vi inte riktigt överens om vilken modell vi ska ha bara hehe. Jag vill ha en STOR hörnsoffa med divan iallafall. Vi får se vad vi kan komma överens om.

Har funderat lite över det här med att så fort man skriver om sina barns framsteg i en blogg eller liknande så uppfattar vissa det som skryt. Kan det inte bara vara så att man är väldigt stolt över sina barns framsetg och därför vill berätta om det. Det är ju inte dirket så att man påstår att ens barn är bättre än alla andra. Alla är vi väl stolta över våra barn!

Ensamma dagar med kidsen

Den här veckan har varit låååång. Jeppe har jobbat extra på kvällarna så jag och barnen har varit ensamma från 7-19. Trodde först det skulle bli ett helvete med läggning på kvällen och gnälliga eftermiddagar efter dagis och hungriga barn vid matlagning. Men allt har verkligen gått så himla bra och vi har haft det så mysigt, jag och min  fina tjejer. Idag kom han iallafall hem vid 16 :)

Igårkväll när vi skulle lägga oss höll vi på att bli tokiga. Klockan var väl runt 22 och utanför röjde dom snö. Det lät ungefär som att traktorn var inne i sovrummet och skrapa. Barnen vakna ju naturligtvis av det. Jättebra att dom röjer bort all snö, men INTE så sent.
Hehe jag som gått och svurit och svettats till dagis med våran vagn hela veckan över att dom inte plogat bort snön. Det är skapligt tungt att köra en syskonvagn som väger runt 15 kg kanske och sen en ståbräda på den. Barnen tillsammans väger ju nästan 40 kg. Så ca 55 kg i snö har jag släpat på. I stort sett alla jag mött har gett mig en medlidande blick och frågat och det är tungt och jag har lyckats frusta fram ett litet ja. En snäll farbror hjälpte mig loss när jag kört fast i en backe.


Vilken värdelös dag det har varit

Usch, usch usch, idag har jag lidit att pms. Har varit sur och deppig hela dagen. Detta är ganska nytt för mig då jag aldrig märkte av något sånt innan jag fick barn. Mitt hemska humör går ju tyvärr ut över hela familjem, men jag försöker att bita ihop och vara tålmodig med barnen iallafall. Stackars Jeppe får gilla läget och hålla sig undan :P

Inte för jag tror att någon har något vidare intresse av detta (jag har inte själv det när det gäller andras barn), men Olivia bara fortsätter att göra nya saker. Jag som mamma blir ju såklart väldans imponerad av min lilla älskling. Idag reste hon sig mot bordet och tog några vingliga steg i sidled, fäste blicken på soffan, släppte med ena handen, tog tag i soffan och vände sig sedan mot den. Åhhhh, hon är så duktig! Jag trodde hon skulle ta god tid på sig när det gäller utvecklingen. Hon var ju ostadig väldigt länge och kunde inte hålla upp huvudet i magläge när dom enligt bvc "ska " kunna det. För en månad sen kunde hon knappt sitta själv och så nu helt plötsligt ska hon knalla runt längs med möblerna. Kryper gör hon ju inte än, men ålar i full fart. Min lilla,lilla flicka som knappt ser över bordskanten på vardagsrumsbordet börjag bli så stor nu, hela 8 månader blir hon på fredag.

Vi har stött på lite oväntade problem här hemma. För mig är det ett STORT problem. Vi upptäckte igår att Kiara måste ha vuxit hur mycket som helst för hon får knappt plats i sin bilstol längre. Benen är helt böjda och hon har i stort sett knäna under hakan. Det kommer nog gå ett litet tag till, men hur gör man sen då? Hon klagar iallafall inte på det så än så länge lider hon inte av det. Jag vill inte vända henne förrän hon fyllt fyra. Det är lite mer än ett halvår kvar. Bara för att få lite mer ångest över detta så läste jag idag att bakåtvända barn har 90-95% chans att överleva en svår bilolycka medans ett framåtvänt barn bara har 50-60% chans att överleva. Tyck gärna att jag är löjlig! Men det är mitt älskade barns säkerhet det handlar om. Hoppas hon växer sakta nu så att hon kan sitta kvar fram tills i sommar iallafall.

Bianca 2 år

Grattis våran fina älskling på din födelsedag!


Nyfödd


1 år


2 år



Mamma och pappa älskar dig så otroligt mycket!

Nu går det riktigt fort

Olivias utveckling går i rasande tempo. För bara några dagar sen började hon så smått att resa sig upp på knäna mot saker. Idag skrämde hon halvt ihjäl mig när jag kom in i vardagsrummet. Där stod hon glatt upp på benen och höll sig i soffan. Detta har upprepats ett antal gånger under kvällen och tyvärr ramlar hon och slår sig eftersom hon inte fattar hur hon ska göra för att sätta sig. Jag vill ju absolut inte att hon ska slå sig, men samtidigt vill jag ju inte hindra henne heller. Det får nog bli en sån där ful hjälm på henne också precis som syrrorna har haft.

I förmiddags när Jeppe skulle iväg och jobba så stod han och tog på sig ytterkläder. Bianca sprang fram och fråga," Va du jöjja, va du gå". Hon uttala det så fint och fråga gång på gång. Jag och Jeppe bara stirra på varandra. När lärde sig ungen prata på det sättet? Oftast pratar hon ju bara "grekiska". Imorgon fyller hon hela 2 år.

Vad Kiara har för sig vet jag inte riktigt eftersom hon inte är hemma.

På eftermiddagen idag gick jag, Bianca och Olivia ner på stan tillsammans med Fanny och hennes barn. Det var trevligt att ses!

När folk inte håller vad dom lovar

Har en dålig dag idag! Är arg och irriterad över så många saker. Irriterad över att follk säger säger saker som dom sedan inte kan hålla. Vill bara stänga in min hemma tillsammans med min fina familj idag.

Ikväll ska jag släpa mig ut på en långpromenad här i vilbergen. Skönt att gå för sig själv och rensa huvudet lite.


Mössjakt

Hela vintern har jag försökt få ta i den perfekta mössan åt Kiara, men inte lyckats hitta någon. Vet inte om hon har konstig form på huvudet eller något för antingen åker dom ner över ögonen eller så åker dom upp och då värmer det ju inte så mycket. På Bianca sitter dom perfekt.

Eftersom det är dagisdags för henne imorgon igen och det är så kallt ute fick jag ge mig ut idag för att fortsätta hitta en ny och bättre mössa. Efter att ha provat varenda mössa jag hitta på henne fick det till slut bli en röd everest mössa för halva priset. Kosta bara 49 kr, men den sitter väl inte sådär jättebra den heller. Bäst hittills iallafall. Matchar hennes röda Didrikson overall. Hon fick även ett par matchande varma vantar av samma märke och ett fleeceställ som hon kan ha under overallen. Eftersom hon bara vill ha tights eller strumpbyxor går det åt när temperaturen kryper neråt.
Så nu ska hon nog stå sig ute på dagis i denna kyla.
Vet ni vad det bästa av allt är? Det var hennes far som fick betala hela kalaset mohaha.

Här hemma är det Kiaras ytterkläder som kostar mest. Småsystrarna får ärva av henne. Då känns det mer okej att köpa dyrare saker av kvalité eftersom det kommer till användning under flera år. Fast dyrast är ju inte alltid bäst!

På tal om mössor så äger just nu Olivia den sötaste mössan. Denna fick hon utav min syster Johanna igår.






Kvällen blir lugn här hemma. Kiara är hos Pontus så det är bara småskitarna hemma. Att bara ha två barn hemma är rena semestern. Så fort dom är tre blir allt sju gånger jobbigare. Det där många säger om att trean bara hänger med stämmer inte alls enligt mig.

Vem behöver pulka?


Eftermiddagen har spenderats i pulkabacken. Jag, Jeppe, barnen, min mamma och mina två systrar. Då det var iskana i backen behövdes ingen pulka eller liknande för att ha kul utan vi åkte direkt på rumpan istället. Skitroligt!
Pulkaåkning blir man nog aldrig för gammal för.


Jag lyckas hamna mitt i hoppet (det är min kära sambo som skrattar sitt elaka skratt hela tiden)



Åka tåg! (Emilia, Kiara, jag, mamma/mormor och Linnea)



Se upp för mormorn!



Min syster Emilia på tefat




Jag bestämmer själv när jag vill sluta amma

Är lite ledsen och irriterad. Finns någon eller några som har påpekat att det nog är dags att sluta amma Olivia för att hon börjar bli för stor. Jag tycker inte att en bebis på sju, snart åtta månader är för stor för att bli ammad. Jag tänker fortsätta amma henne ett bra tag till. Vi trivs med det!

Idag plocka vi bort ena långsidan på Biancas spjälsäng. Hon tog sig naturligtvis friheten att kliva ur sängen några gånger för att gå bort till storasyster och diskutera lite i mörkret. Fick säga åt henne några gånger och till sist låg hon kvar i sin säng. Smög då och då in och kolla vad hon gjorde och där satt hon glatt i sin säng i mörkret och vinka glatt. Gullunge! Till sist somna hon gott utan protester. Vi kör så här ett tag nu och varefter ska vi försöka byta ut spälsängen till en större säng. Är lite stolt över henne :)

På förmiddagen var jag iväg med Olivia för att få den andra vaccinationssprutan. Gick jättebra! Nu på kvällen har hon fått röda utslag runt munnen och jag oroar mig för att det ska vara någon reaktion på sprutan.
Idag har hon kommit på en ny sak. Hon klättrar upp på undre delen av vårat vardagsrumsbord och ligger där under och spanar. Tyvärr kan hon ju inte ta sig ner utan att krascha. Hon är så rolig nu när hon förflyttar sig runt i hela lägenheten.

Den 19 januari ska vi till bvc. Ska bli spännade att se hur stor hon är. Vi har inte varit där sen hon var 6 månader. Hon är ju storleken mindre än sina systrar och växer inte alls i samma snabba tempo.
Bianca ska också följa med och väga och mäta sig. Dom ska även kolla upp hennes fontanell som fortfarande inte har slutit sig helt. Vanligtvis gör den det när dom är runt 1 1/2 år och hon blir ju 2 år om en vecka. Nojjar mig lite över det.

Nu är det hög tid att gå och lägga sig. Hoppas Olivia sover lika bra som hon gjort dom två senaste nätterna.

God natt

Spruta nummer två

Jeppe har varit hemma sedan dagen innan julafton och tar ut föräldraledigt för Bianca den här veckan och nästa! Så mysigt att få vara tillsammans hela familjen under en månad. Känns extra välbehövligt just nu eftersom Olivia inte sover så bra om nätterna. Hon brukar vara vaken mellan 03 och 05 på nätterna så det är skönt att den som suttit uppe under natten kan få sova på morgonen istället. Vet inte varför hon har börjat göra så, men det är väl bara någon period hon går igenom. Hon vill ju gärna amma varannan timme nätterna igenom. Försöker få i henne mycket mat under dagen så att hon ska sova bättre på nätterna, men det verkar inte fungera. Kommer nog få amma henne tills hon flyttar hemifrån för hon är så otroligt tuttgalen. Vill inte ta ifrån henne amningen heller eftersom hon tycker det är så himla mysigt.

Idag har det varit en riktig slödag. Jeppe och Bianca var iväg en sväng till sjukhuset eftersom det var dags för spruta nummer två för hennes del. Kiara bröt ihop totalt eftersom hon inte fick följa med och ta spruta igen. Försökte förklara att man bara får ta två sprutor, men hon sa bestämt att hon ville ha tre sprutor och visa tre fingrar och räkna. Skönt att hon inte är det minsta spruträdd. Bianca däremot var visst hysterisk innan dom ens kommit in på rummet och Jeppe fick mordhålla henne för att det skulle gå att sticka henne. Jag hade aldrig klarat av att hålla henne då hon verkligen är urstark!

På torsdag ska Olivia få sin andra spruta och sen är hela familjen färdigvaccinerade.

Det händer mycket

Blogglusten vill fortfarande inte infinna sig riktigt. Mycket har hänt sen jag blogga sist. Vi har bl.a firat jul.




I väntan på tomten


Som till sist kom


Kiara har lärt sig att läsa sitt namn och satt länge och titta ut vilka julklappar som var till henne





Nyåret firade vi tillsammans med våra grannar Helen, Niklas och Ellinor. Hade en jättetrevlig kväll med spel, god mat och annat som hör till.

Nyårsdagen upptäckte jag Olivias första tand och nummer 2 är på g.
Hon har utvecklats mycket och blivit hela sju månader. Hon sitter numera stadigt och ålar runt i hela lägenheten. Byter jag rum hör man henne komma efter. Vilken dag som helst kryper hon nog. Hon står på alla fyra och gungar men har inte riktigt förstått hur man bär sig åt för att komma framåt.



Om ca 2 veckor fyller mitt älskade mellantroll 2 år. Hon pratar på för fullt nu och det är så kul nu när man börjar förstå henne. Hon säger två-ordsmeningar och ibland även tre-ordsmeningar så nu börjar talet komma igång på riktigt. Hon har äntligen accepterat att byta rum och sova tillsammans med Kiara. Fungerar jättebra, men hon sover fortfarande i sin spjälsäng. Hon älskar sin säng så hon får ha kvar den ett tag till. Tänkte ta bort ena långsidan och sätta dit en stödbräda och se om hon går med på det. Hon har väldigt bestämda åsikter om hur saker och ting ska vara och byter man t.ex lakan i hennes säng blir hon galen haha.

Kiara har kommit in i världens trotsperiod. Jag som trodde vi hade fått känna på trots tidigare. Detta går inte att jämföra med det. Herregud vilket humör en 3-åring kan ha. Som tur är har hon sina bra stunder också och man kan ha så roligt åt henne. Hon säger så roliga saker och man undrar verkligen vad hon får allt ifrån. Ibland är hon så klok min stora tjej. Hon berättar ofta för sina systrar att hon älskar dom och dom senaste dagarna har hon sagt till Olivia att hon är hennes bästa kompis.

Ser fram mot det här året. Ska bli underbart att se mina prinsessor fortsätta utvecklas. Dom är det finaste jag har!

Det bästa av allt är att jag får göra det tillsammans med min underbara Jeppe. Vi har det så bra och är som nykära. Han är mitt allt och jag är så tacksam över att ha honom i mitt liv.


RSS 2.0