Kiara är på dagis en timme just nu. Barnen som ska byta avdelning firas av idag så hon fick gå och vara med den timmen. Här hemma njuter vi av lugnet under tiden. Låter kanske elakt, men det är sanningen. Kiara har kommit in i den omtalade 3-års trotsen. Det är fruktansvärt jobbigt, både för oss och henne. Utbrotten avlöser varandra och hon har rent ut sagt blivit uppkäftig. INGET är bra! Jag känner inte igen min dotter längre. Vet att det här är en period som alla barn går igenom så det är bara att bita ihop. Jag blir ledsen och frustrerad när hon blir det för jag vet inte vad jag ska göra. Hon blir så arg och ledsen att hon skakar och det går inte att få kontakt med henne. Gör så ont i hjärtat att se henne så upprörd. Igår satt jag mig brevid henne på golvet och väntade ut henne. Efter att hon skrirkit och kastat sig en bra stund kom hon och kröp upp i mitt knä och ville bli tröstad. Min älskade lilla unge! Blev tufft för henne att få en till lillasyster och komma in i trotsperiod samtidigt. Hon är ju bara en liten storasyster och det får man försöka tänka på så att man inte ställer för stora krav på henne.

Nu på morgonen har jag och Olivia varit på sjukhuset. Jag har fått en liten infektion i snittet och lite av sårkanten har vänt sig utåt. Är jättesvårt att förklara hur. Iallafall så fick jag hjälp att tvätta av det och tejpa ihop det fint. Nu ska jag vara uppmärksam på om jag börjar känna mig hängig eller får feber. Alltid ska det vara något som krånglar!!

Olivia har börjat fokusera blicken nu och älskar när man sitter och pratar med henne. Jag bara väntar på första leendet och jag har bestämt att jag ska få det första :P
Hon har börjat bli lite gnällig på kvällarna och vill vara nära hela tiden. Helst vill hon att man ska gå runt med henne. Amningen funkar väl bra nu. Hon äter fortfarande inte så mycket, men går upp precis tillräckligt mycket för att det ska vara okej. Nu är hon uppe på 3,7 kg igen (födelsevikten) och är 52 cm lång. Hihi, hon är verkligen våran lilla flicka. Både Kiara och Bianca låg en bit över medel vid samma ålder medans Olivia ligger lite under. Dom kunde ha 62 i kläder men Olivia har ännu inte vuxit i 56. Så olika det kan vara!! Fast jag tror och hoppas att hon drar iväg snart hon också. Tycker det känns lite tryggare med ett barn som man vet äter ordentligt och har lite hull.

Jag har klipp Biancas hår så nu är den hemska hockeyfrillan borta och håret är jämnlångt runt om. Känns mycket tjockare och det känns som hon fick mer hår fast jag klippte av en liten  bit. Jättesöt blev hon iallafall!

Nu ska jag snart åka och hämta Kiara. Blir ju kul att få med henne hem när hon bara fått vara en timme på dagis. Kommer inte vara populärt. Inte kan jag bära henne heller om det behövs för att få med henne pga det dumma såret på magen.