Allt känns lite hopplöst
Vi står och stampar på ett och samma ställe när det gäller inskolningen. Känns inte som vi kommer någon vart och jag är precis slutkörd. Orkar snart inte mer.
Som om det inte räcker med att Biancas inskolning går åt helvete så har Kiara börjat bli ledsen också. Hon var ledsen igårkväll när hon skulle sova och ville inte till dagis. I morse bad hon också om att få vara hemma med mig istället. Hon hade blivit ledsen förra veckan och stått och titta ut över vilbergen och gråtit efter mig. Imorse kunde jag verkligen se hur hon ansträngde sig för att inte börja gråta och det var med glansiga ögon hon vinka hejdå.
Jävla skit rent ut sagt! Jag pallar inte med sånt här. Vill att mina barn ska vara glada. Det gör så ont i mig när det är såhär och jag kan inte hantera det!
Bläääää.
Älskar er så min gullungar!
Jag lider med dig också! Du är stark som kämpar på trots att du har Olivia också! Jag står lite i valet och kvalet hur jag ska göra nu. Jag kan ju inte gärna ta med mig en nyfödd bebis de kommande veckorna men samtidigt så vägrar jag lämna Tilde fler gånger när hon är sådär ledsen. Imorn får hon vara hemma iaf så får vi se nästa vecka hur vi gör. Det beror lite på om lillebror har kommit eller inte. Hela min tanke med dagis är ju att hon ska gå där för att få träffa barn i sin egen ålder men om hon är ledsen hela dagarna har hon ju ändå inget utbyta av någon annan. Om det inte löser sig för nån av oss kanske vi kan ses lite då och då så att barnen kan leka om de vill. Vi har ju tyvärr inga jämngamla kompisar till Tilde. Hoppas det går bra både för Kiara och Bianca imorn! Hör av dig om du vill prata.. jag vet hur det känns. Kram Malin
Hej gumman! Hoppas det löser sig. Kanske är de ledsna för att de märker att du tar åt dig och själv är ledsen även om du inte försöker visa det.
Tänk possitivt och jävla anama så ska du se att inom en tid kommer det gå kalas. IBland behöver barn en push för at våga ta steget. Det tar tid för barn att vänja sig och Bianca är ju i den åldern när det kan vara lite läskigt med nya platser och nytt folk.
Jag tror det är nyttigt för barn att gå igenom den här fasen även om det känns pest och pina inombords. När de är klara med den perioden kommer de komma ur den starkare än innan och även du.
Du är en jättebra mamma och gör ett kanonjobb, tveka aldrig på dig själv. Du är otroligt stark som inte ger upp! Du får väga upp för och nackdelar, det blir ju inte enklare om du ska skola in två barn sen.
massa styrkekramar/Helen
Måste de gå på förskola?
Mina barn har bara gått på förskola när jag jobbat,har jag varit föräldraledig har de varit hemma med mig och bebis. Vi har iallfall jätte bra här så man kan gå till olika öppna förskolor varje dag om man skulle vilja de. Så vi har alltid gått 3 dagar i veckan. Får de träffa andra barn och leka och inte bara vara med sina syskon. Barn måste inte gå på förskola för att utveckla en social kompetens. Förr va de flesta hemma fruar och förskolor existera inte.folk blev ju inte osociala av de :) Jag har skolat in mina barn ca 3-2 månader innan jag ska börja jobba igen.
Kan förstå de känns jobbigt när de inte funkar, men eftersom du inte måste ha henne på förskola så tycker jag inte du ska ha henne där. Jag skulle iställe vänta och skola in nästa år. Inte ska man lämmna barn om de inte känns rätt för någon när man ändå är hemma. För vad är syftet med att ha barnen på förskolan? Tror du inte du kan tillgodose hennes behov hemma genom att gå till öppna förskolan och låta någon, mormor/farmor/kompis /syster ta med henne och hitta på något iblend så hon får vara med flera personer och inte bara mamma hela tiden.
Jag lämmnar bara mina barn på förskola om jag måste. Men däremot så får gärna familj/ vänner och pappans familj/vänner hämta och hitta på saker med våra barn när som helst.
Hoppas de löser sig. En slutkörd mamma är inte bra :)Tänk på varför du ska ha henne på förskola nu, och om de inte skulle gå att vänta och skola in henne när hon är redo istället.
