Vi har blivit lite desperata här hemma nu. Olivias sovvanor är hemska. Jag ammar henne ca 5-6 ggr per natt och nu orkar jag inte mer. Jag gillar inte alls sovmetoder, men har hitta en som jag kan tänka mig att prova. Baby Whisperer/ somna utan gråt heter den. Jag ska läsa på lite mer innan vi kör igång med den.
Sist jag var på bvc erbjöd bvc sköterskan mig att låna en bok som jag även fick låna när Kiara var bebis.  Där står det om en sovmetod som fungerar som 5- minutersmetoden. Jag tacka artig nej! Vi prova det en gång på Kiara och aldrig mer. Jag vill inte att mina barn ska ligga ensam och gråta sig till sömns. Det passa inte mig alls!
Hoppas verkligen att Olivia börjar sova bättre snart. Nu har jag hållt på såhär i 8 månader och jag längtar efter att få sova och vakna någorlunda utvilad.
Kiara var precis likadan och när hon var 8 månader gav jag upp amningen och då börja hon sova hela nätter. Men hon tog iallafall välling istället för tutten och det gör inte Olivia tyvärr.

Idag har jag fyndat gardiner på Hemtex. Jag måste ta tag i våra fönster nu för det ser hemskt ut i dom. Tycker fönster är bland det svåraste att få till det snyggt i.

Igår var hela familjen iväg och titta på soffor. Jag ska äntligen få köpa en divansoffa :) Jeppe har till slut insett att vi inte får plats i våran nuvarande soffa längre. Nu är vi inte riktigt överens om vilken modell vi ska ha bara hehe. Jag vill ha en STOR hörnsoffa med divan iallafall. Vi får se vad vi kan komma överens om.

Har funderat lite över det här med att så fort man skriver om sina barns framsteg i en blogg eller liknande så uppfattar vissa det som skryt. Kan det inte bara vara så att man är väldigt stolt över sina barns framsetg och därför vill berätta om det. Det är ju inte dirket så att man påstår att ens barn är bättre än alla andra. Alla är vi väl stolta över våra barn!